söndag 30 juli 2017

Sound and fury

Trumpspaning 2
Fyra nyanser av nyhetstrump


Den här posten blev lång, så här är intro och del ett, plus länkar till fortsättningarna.
Del 4 Skandaler och kaos (kanske med någon formulering om cirkelknivparty)

Då kör vi.

För den som inte fastnat i Trumpsåpan som följetong, utan försöker hålla sig a jour mer av pliktskyldig känsla att det kan vara viktigt, finns ett omvänt problem. Hur att inte drunkna? Donald Trump alstrar en ström, ett skyfall, en syndaflod av ”nyheter”. Eller i vart fall nyhetsrapportering. Ofta framförda i desperat falsett. Twitter! Krig! Diktatur! Fittgrepp! Skällsord! Mera twitter! … det tar bara inte slut.
Så hur gör man för att orientera sig, hur gör man för att sortera flödet om man nu inte vill ägna fyra timmar om dagen?

Jag har ett förslag. Dela upp nyheter om Trump i fyra kategorier och välj om de är värda någon uppmärksamhet.

Kategori ett : brus.


Någonstans mellan 75% och 90 procent av allt som rapporteras om Trump har nämligen inga som helst konsekvenser. Mycket är enbart lyteskomik: Trump kan inte ta i hand som en vanlig människa. Trump ägnar arbetstid åt att twittra om Meryl Streep, när han inte gör det klockan tre på morgonen. Trumps stab anstränger sig att få in hans namn så ofta som möjligt i sitt informationsmaterial, eftersom det ökar chansen att han ska fortsätta läsa.

Det må vara oemotståndligt som komik, men det är också meningslöst, det innehåller ingen ny information. Vi vet redan att Trump är den mest underkvalificerade presidenten i USAs historia. Trump själv vet ingenting om någonting (annat än fastighetsbranch och golf) och vad värre är, han är övertygad om att det inte spelar någon roll. Han är väldokumenterat självupptagen och omogen och såvitt vi kan bedöma också något slags rasist och chauvenist på riktigt, i den mån han kan upprätthålla konsekventa övertygelser. Han skiljer inte på sanning och önsketänkande, ens när det skulle gynna honom själv.

Ingenting är kort sagt för dumt, omoraliskt eller futtigt för Donald Trump. När du vet det, behöver du inte mer nyheter som bekräftar saken. Du är klar. Ytterligare illustrationer av hans slipslängd eller filmsnuttar där han låtsas köra brandbil kan hjälpa oss att skratta bort obehag, men de tillför ingenting.


President trump gör också (om det nu är rätt ord i sammanhanget) överraskande mycket som inte gör någonting. Politiska åtgärder utan följder.

Mitt favoritexempel: Han har skrivit ett presidentiellt dekret (executive order) som säger att ”för varje ny reglering som antas, måste två andra upphävas”. Problemet med den handlingen är att den är juridiskt meningslös. Presidentämbetet är verkställande. Lag stiftas – och upphävs – i de federala eller delstatliga parlamenten. Det här dekretet är i princip ett högtidligare tweet. Och tänk en stund på hur det här ”beslutet” skulle administreras om det hade haft något slags laga kraft … Vilken kommitté skulle gå igenom existerande lag för att granska, utvärdera och föreslå två förbud att upphäva för varje ny giftig kemikalie som skall regleras?

Detsamma gäller Trumps budget, som fyllde tv och tidningar i ett par veckor. ”Drakonisk och ogenomtänkt” skulle man kanske kunna sammanfatta rapporteringen. Men vad som fick mindre uppmärksamhet var att den också var helt irrelevant. Presidentämbetet äger inte budgetfrågan. Det presenterar ett översiktligt förslag, ett ”budgetdirektiv” på kanslisvenska, som parlamentet sedan kan beakta, om det vill. De ledande republikanska politikerna fnös knappt, de muttrade något halvt hörbart om ”dead on arrival”, och skrev sedan en tråkigare budget själva.

Det här gäller definitivt lejonparten av hans dekret, och en stor andel av de fåtaliga nya lagar som kongress och senat ändå röstat igenom. De är antingen symbolhandlingar, eller symtom på att Trump inte förstår hur regering fungerar.




Så nästa gång du ser en rubrik om att Trump vill strypa homosexuella grodor eller har tafsat på Litauens president, vänta med känslor och intresse. Ställ frågorna ”om det här stämmer, har det isåfall några konsekvenser?” och ”säger det någonting jag inte visste när jag vaknade i morse?”. Om svaren är nej kan du obekymrat strunta i att läsa vidare.

Macbeth-citat:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar